Hutongernas hus får nytt liv

I New York Times kan man läsa om hur utvalda hutonger restaureras och blir hem åt rika kineser eller västlänningar. I denna artikel träffar vi ett engelskt par som låtit restaurera ett hus till lyxigare än lyxigast. En paradox då detta ofta är hem åt fattiga som ärvts i generationer. Oh well, roligt att inte alla rivs i alla fall. Läs artikeln och se bilderna här

Hutongliv

Hutongliv i Beijing



Bild: Kiwi Vic

En dag i Shichahai

Hutong möter hotell

Den här bilden är sååå Beijing. Lugnt hutongområde, man som vandrar mot den allmänna toaletten med händerna bakom ryggen. och bakom ett fetinghotell som prydligt klädda 18-åriga säkerhetsvakter som står orörliga trots värme, snö eller storm. vaktar Det är sådär Beijing är. paradoxalt.

In da hood

Som jag skrev så blev ju lite besviken på Zhongans omgvning. Vi hade läst att det var ett fint, bevarat hutongområde, vilket det var ibland visserligen. Men för det mesta såg det ut som i många andra hutongområden. Hälften siheyuans, hälften fula sovjethus och väldigt förfallet. Området var ett typiskt arbetarområde. Under det kommunistiska styrandet (sorry, men jag ser inte det nyvarande styret som kommunistiskt utan kapitalistiskt) ingick boende för det mesta i lönen, men i dag har det försvunnit till stor del. Dock finns det kvar i en del statliga jobb. Där vi bodde hade många arbetare på järnvägen sitt hem. Det var dock det mest positiva. Det är alltid trevligt att se något annorlunda, men som ändå är vardag.

Den kaklade byggnaden på bilden längst upp är en offentlig toalett. Dessa fanns nämligen inte i hutongerna då det inte fanns något avloppssystem så man delar broderligt/systerligt. Tycker det är rätt coolt att se vilken social plats det är. Alla går in ensamma, men kommer ut med någon annan.

Här ska jag bo!

Jag har ju bokat om hotell och när jag kollade igenom mina bilder insåg jag att jag faktiskt har några gamla bilder från området där jag ska bo. Gammalt, gammalt och framför allt vackert hutongområde som jag älskar. Bara för det längtar jag ännu mer!

Cykelförslag

Om ni ska vara i Beijing under en kort period och vill få ut så mycket som möjligt av besöket, är ett tips att hyra en cykel. Då menar jag inte att ni ska ge er ut på cykel på Beijings avenyer utan hålla er till områden som faktiskt är allra bäst för cykel. I många områden är vägarna för små för att taxis ska komma fram och om man promenerar tröttnar man kanske snart på att gå. Shichahai är ett område som är perfekt för att cykla i. Området är stort och innehåller många sevärdheter, kända som okända.

Att hyra en cykel kostar cirka 30 kr om dagen och kan fixas överallt, lättast är att fixa det via hotell eller hostel. Men du, glöm inte hjälmen.

Beijing

Den här bilden är verkligen så himla Beijing för mig. Cyklarna, den äldre mannen, gatuförsäljningen på vagnar, hutongerna i bakgrunden. Det verkligen skriker BEIJING. Bilden är tagen mittemot Sidenmarknaden. Förvånande va? För det är faktiskt så när man går i Beijing. Mellan svindlande höga skyskrapor ligger små hutonger inklämda. De ser malplacerade ut, men på något vis är ju Asien sådär. Slum och fina hus har inte lika klara gränser och områden som här i Europa. Istället blir det en ganska spännande kollision mellan öst och väst.
Vi får hoppas att man fortsätter ha det sådär och att inte alla hutonger försvinner.

Foto och dess copyright: Bengt Göran Åback

Hotel rain

Hotel Rain som är inklämt bland alla hutonger. Känns lite hippie, tycker jag, men framför allt mysigt. Men visst ser det lite malplacerat ut?

houhai

Åh vad jag gillar Houhai. Det är så otroligt vackert, lugnt och trevlig atmosfär. Det enda trevliga inslaget är att man ibland blir jagad av rikshorna som alla vill köra en.
Här har Bengt Göran fotograferat ett par entreprenörer i norra Houhai. Fint.

Bilder: Bengt Göran Åback

detaljer

I Beijing finner man alltid vackra detaljer man glömt.

Jag brukar rekommendera människor att åka utan guide. Det har många anledningar, och en av dem är att man kan stanna upp och titta när man vill. Bilden till höger föreställer ett lejon som låg nedanför en liten bro i Shishahaiområdet.

Jag tycker verkligen om att se vackra saker när man minst anar det.

Chongwenmen

När vi går nedför Chongwenmenwai känns det nästan som att vara i en film. Det är så väst att vi från väst känner oss förvirrade. Alla shoppingcentra är så lyxiga och flärdfulla att vi knappt vågar gå in. Vägg i vägg ligger McDonalds, Starbucks och Burger King. De unga, vackra, nyrika kinesiska tjejerna har ett tiotal shoppingkassar i händerna när de springer inom Starbucks för att köpa en stor latte.

Efter McDonalds korsar vi gatan. Chongwenmenwai är en paradgata som ännu inte är klar. Den är ganska ny och skapas just i denna stund. Detta var förr en av de vackraste hutongområdena i stan. Idag finns enbart ett par hutonger kvar. När vi blickar in på dem från gatan är det som att se en annan värld. Bredvid finns ett stort hål. Förra året när jag var i Beijing fanns där ett vackert hutongområde med fina tempel. Nu är det ett hål.



Väst intar öst. Majoriteten kineser jublar när hutongerna rivs och nya, modernare bostadshus byggs. Alla vill ha en modern toalett, alla vill ha ett boende de ser i OC.


Och jag vet att jag inte kan uttala mig. Det är inte jag som lever i hutongerna. Men det gör ändå ont i hjärtat när jag ser att ännu ett tempel försvunnit till förmån för McDonalds. Man vill locka rika amerikaner, som ska göra av med sin semesterkassa under OS. Men i längden, vad vinner?

Vill vi verkligen åka till städer där vi kan vara säkra på att hitta McDonalds? Väljer vi semesterort efter hur pass västanpassat det är? Lockas vi inte av det gamla, ovanliga, det vi aldrig ser här?

Chongwenmen för 50 år sedan:

Bilder från Beijingpictures och IAO

Turist

Jag, Gustav och Johan promenerar längs Houhais stränder. Det luktar avlopp, avgaser och mögel. Min mage vrids ibland ihop och jag känner att jag klöks med stängd mun. Men trots det fortsätter jag promenera. Det är en vacker dag och människor som bor i Shishahai har samlats vid sjöarna. De utmananr öder och vandrar långt, långt ut på isen. Vissa står enbart och pratar, andra flyger med sina drakar. Ett äldre par kommer fram till oss och pekar på vår karta som jag håller i. Vi ska till Prins Gongs trädgård och de börjar prata livligt på kinesiska när de ser detta. De följer oss en bra bit och pekar på olika sevärdheter, ofta tempel som inte finns med på gatan. Det märks att de är stolta, att det är roligt att visa. Till slut försvinner de in i nån gränd efter att de sagt hej då. Gustav fotograferar nästan maniskt och vi skrattar och tänker på vilka turister vi är och hur vilsna vi måste se ut.
När vi vänder oss om ser vi en karavan av rikshor. Det är Kinaresor med svensk flagga i högsta hugg. Ett 30-tal cyklar kör förbi med 60 personer som sitter under varma filtar medan vi står och tittar på dem. Kineserna tittar också och flinar åt oss. "Det DÄR är turister". När de kört förbi går vi vidare mot Prins Gongs trädgård. Kanske är jag inte så mycket turist ändå.

Hutongerna

Hutongområdet i Beijing är minst sagt omtalat just nu. För 15-20 år sedan bestod nästan hela innerstaden av hutongområden medan idag finns det enbart ett fåral områden kvar. Det mest omtalade är det som ligger i norra innerstaden som fortfarande är ganska stort. För er som vill se dessa områden är det dags att skynda. Vid OS 2008 kommer enbart 3 % av hutongområdet finnas kvar, d.v.s. de som är k-märkta. Resten ska rivas och bli till hotell, OS-byggnader etc.

För er som inte vet vad hutong är så kommer här en liten sammanfattning:
Hutonger är små gränder med bevarade boningar som ligger mellan större gator och är sättet man byggde på förr i Kina, d.v.s. kinesisk arkitektur. De flesta byggdes under Qing- och Mingdynastin. Det finns även en del hutonger från Yuan-perioden (alltså 1200-tal) men de flesta har rivits idag. Hutongerna är oftast bebodda fortfarande men även ganska sönderfallna.

Jag tycker att det är en katastrof att man river dessa. Tänk er själva att det finns vanliga bostadshus och kvarter från 1200, 1300 och 1400-tal som fortfarande går att bo i som man river! Jag förstår inte att man inte restaurerar dessa istället för att riva och bygga ett Hilton!

Människorna som bor i hutongområden flyttas ut till förorter där de sätts i typiska betonghöghus.

Här är bilder på hutonger som mycket väl kan vara rivna när ni läser detta:
Hutong1
Hutong2
Hutong3

Ian Masterson, en skottsk fotograf, har ägnat de senaste åren att fotografera alla hutonger i Beijing. Ett urval kan ni se på hand sida Hutong photography.

Ska ni till Beijing den närmaste tiden råder jag er att åka till Houhaisjön där hutongerna än så länge skonats från grävskoporna.

Kolleverans

Kolleverans


Kolleverande i hutongområdet. Gud vad ledsen jag kommer att bli 2008 när största delen av hutongerna har rivts. Dumma, dumma politiker och utländska arkitekter!


Foto från photo.net


P.S. Glöm inte enkäten!

utsikt

Utsikten från trumtornet i Beijing. Öst möter väst. Gammalt möter nytt. Hutonger mot en bakgrund av skyskrapor.

Hutonger

Den här bilden är tagen vid sjön Houhai i Beijings hutongområde och jag tycker att den ser otroligt höstig ut. Dock är den tagen i bitande januarikyla. Bakom oss stod folk på sjön och flög med drakar. Jag var för mesig för att själv våga gå ut på den. Dagen innan hade det varit +1 och jag ville ej utmana ödet. Har insett att jag minns bakgrunden till nästan alla bilder som tagits i Beijing. Vilket minne jag har!

När jag ser den här bilden blir jag litet orolig. När jag åter vänder till Beijing de närmsta åren lär mer och mer försvinna för varje resa. Kina laddar upp för nytt, för väst, för modernisering, för framtiden. Hutonger och tempel rivs och lämnar plats till skyskrapor och arenor. OS 2008 är redan vintern 2004 stort. Överallt syns postrar och manifest om urkunnar att snart är det dags! Endast 1031 dagar kvar!

På ett sätt är det just denna symbios av öst möter väst som får mig att älska Beijing. Men jag är samtidigt rädd att väst ska äta upp mer och mer av öst. Hutongerna försvinner, de rivs, de glöms bort. I hutongområdet går vi vilse många gånger, något vi rycker på axlarna åt. Här känns aldrig farligt, aldrig hotfullt. Ser man förvirrad ut försöker alltid ngn hjälpsam själ se till att man hamnar rätt. Överallt i Beijing jagar taxichaufförerna oss frenetiskt. Man behöver inte gå många meter förrän man blir tutad på.

Beijing börjar mer och mer likna Bangkok. Men samtidigt har Beijing mer integritet, mer stolthet, som gör att staden inte assimileras in i ett västerländskt destruktivt beteende såsom Bangkok. Ingen ropar Ping Pong-show på gatorna, man blir sällan lurad och framför allt slipper man alla seven-eleven butiker som Bangkok är invaderat av.

Beijing är bättre, coolare och snyggar är Bangkok. Än så länge. 2010 kanske staden förvandlat till en patpongliknande stad med McDonaldsreklam på Himmelska fridens torg. Jag är glad att jag åker nu, så jag hinner se den stad jag älskar så mycket.