Förbjudna staden

hade helt glömt bort den här artikeln, när snälla Kickie tipsade mig. I love it! Om ni ska till Beijing så måste ni läsa den. helt klart något av det bästa som skrivits om Beijing i svenska tidningar. Skriven av Ove Säverman som jag tråkigt nog inte stöttpå i sammanhanget annars.

Hur tar man sig till Sommarpalatset?

Gamla och nya Sommarpalatsen ligger väldigt nära varandra men gamla är ganska tråkig (sorry, men det är det!). Gamla sommarpalatset länsades totalt och brändes ner till grunden av fransmänneb och engelskmännen på 1860-talet under andra opiumkriget (sedvanlig västerländsk imperialism. Kina vägrade köpa opium för att de ville stoppa det tunga missbruket, och då blev väst arg och gick in och mördade, stal, plundrade och betedde sig allmänt illa). Otroligt synd då det sägs ha varit den vackraste kejserliga trädgården i Kina. Den anlades redan på 1100-talet och har varit förebild för den kinesiska arkitekturen. I dag finns några få stenplattor kvar, resten är borta.

Nya sommarpalatset plundrades också, men inte lika svårt och kejsarinnan Cixi restaurerade det under slutet av 1800-talet. Detta är dock nyare och byggdes framför allt av Qianlong under 1700-talet.

För att komma till nya Sommarpalatset, Yiheyuan, kan du ta buss, båt eller taxi. Bussen och båten tar låång tid så jag brukar köra på Taxi. Yiheyuan ligger cirka två mil från stan. Med taxi från Qianmen kostar det ungefär 50 kr.

Förresten...

I dag är det 30 år sedan Mao dog.

Det här med kritik

När jag läser böcker så är jag väldigt, väldigt kritisk. Förmodligen beror det på all källkritik jag fått lära mig på universitetet.

En sak jag insett sista tiden är dock att vissa tillfällen av källkritik går bättre än andra. Förstår ni vad jag menar?

Ifrågasätter jag författare som Sven Lindqvist eller Jan Myrdal, som jag anser ha skrivit ganska naiva böcker om Kina, så är det ingen som säger något. Myrsdals och Lundqvists böcker är otroligt positiva till landet Kina under kommunistiskt styre.

Men när jag ifrågasätter Jung Changs böcker som är emot Mao så blir det genast liv. Trots att flera historiker ifrågasatt hennes bok om Mao från första dagen, så är det heligt.

Och jag undrar, vad är det som är så heligt? Jag har aldrig någonsin sagt att Mao var en helyllekille och god (jag är inte kommunist, och ser inte Mao som en god ledare för Kina), utan jag ser till källan - boken.

Här kan ni läsa Andrew Nathans tvivel om boken, ungefär desamma som jag har när det gäller dess "sanning". Men jag förstår inte varför det gör alla så andra?

Jag ifrågasätter inte Maos grymhet, det har jag aldrig gjort. Jag ifrågasätter dock en bok som lanseras som forskning och tillskriver sig "den sanna historien" när den inte har något djup, och faktiskt inte har någon som helst källkritik, och dessutom ett syfte som som källorna får rätta sig efter. Håller inte källan Med Chang - nej då får den inte vara med.

Jag gillar inte svart och vitt-karaktäriseringar, som jag anser den här boken vara. Mne vad är det som är så otroligt provocerande med att jag ifrågasätter en bok?

Himmelska fridens torg

Annika påminde mig om att det idag är 17 år sedan massakern på Himmelska fridens torg. Dte har jag inte tänkt på över huvud taget!

tack, Annika, för påminnelsen! Det är ju ett av de viktigaste datumen i Kinas "nya" historia.

Visste ni att...

Det som hänt Kina under 1900-talet är vanligt förekommande i tidigare historia? Skillnaden är att en en dynasti inte startades utan att Kina istället blev en folkrepublik.

Kinas dynasti anses vara korrumperat och bondeuppror startar. En ny "dynasti" tar makten och gör utrensningar i det gamla hovet som anklagas för korruption och "borgerlighet". Stora reformer görs i jordbruket och miljoner människor svälter ihjäl. En slags revolution genomförs mot den gamla tidens kultur. En stor propagandaapparat sätts igång för att göra folket vänligt mot den nye ledaren. Den nya ledaren tar avstånd från allt den tidigare dynastin gjort. Efter 50-100 år lugnar det ner sig och det återgår till det normala.

Jag gissar att många tänker Sun Yat-sen och Mao, eller hur?

Men sanningen är att det här har skett ungefär var 300:e år genom hela Kinas historia, d.v.s. när ny dynasti ordnats. Så ja, det går ju att diskutera hur nytänkande Mao var.

Transport

Gatuförsäljare trasporterar ankor och kycklingar till marknadsområdet i Beijing, början av 1900-talet.

Stackars rikshaförare

HUH!

Jag tycker synd om rikshaförare när jag ser dem idag, för det måste ju vara jättetungt att cykla med två turister som bagage bakom sig.
Men när man ser hur de gjorde förr.... oj oj oj. Plötsligt inser jag varför alla kineser älskar cyklar.

Begravning

Begravning i Beijing runt sekelskiftet. Som ni ser har alla vita kläder, vilket beror på att sorgefärgen är vit. I västvärlden skulle änkor klä sig i svart, men i Kina var det vita dräkter änkorna fick gå i.
Än idag gäller detta. Kineser har vitt på sig på begravningar, förutom i storstäder där svart börjat slå igenom på vissa håll.

Gatuförsäljning

Traditionell gatuförsäljning i Beijing runt sekelskiftet.

Kejsarna

Nu är jag så sjukt trött på Kina under 1900-talet efter att ha plöjt igenom litteratur under hela terminen. Jag ska aldrig mer läsa om Mao!

Har ni några tips om man vill läsa om kejsardynastierna iställer?

Shopping i Beijing

Shopping i Beijing nån gång runt sekelskiftet:



Shopping idag:

Jämför utsikten från Trumtornet

Början av 1900-talet:



2005:

Gamla Beijing

Bilden ovan visar gamla Beijing, under Qing-dynastin. Det är en bild från en marknad vid Tianqiao. När det gäller bilder så finns det vissa saker man kan kolla efter för att kunna se när en bild är tagen. På bilden ovan finns det två saker som avslöjar lite om tidpunkten.

För det första kan man se det på frisyren, att alla har en manchurisk frisyr. Då vet man att det handlar om Qing-dynastin.
För det andra kan man kolla vad som finns på taket: en västerlänning! Dessa fanns inte i överflöd i Beijing förrän på slutet av 1800-talet. Att en västerlänning kan vara så pass hemma att han går på taket betyder att bilden förmodligen är tagen efter 1880. Om ni ser på de båda herrarna så har de västerländska halmhattar, något som också tyder på att bilden är tagen ganska sent då västerländska kläder fick ett sent genomslag i Kina. Jag skulle gissa på att den tagits nån gång runt 1900. Men det är bara min gissning.

Eurocentrism

Jag råkar ibland slänga mig med termer som jag lärt mig i skolan och tänker inte på att kanske inte alla är lika historiatöntiga som jag. Här kommer förklaringen på termen eurocentrism som jag använder mig ganska ofta av.

"ett rent eurocentriskt perspektiv erkänner att det finns många olika folk och kulturer i världen, men att mitt är bättre därför att det uppstår från mitt folk och min kultur [...] Eurocentrismen betonar att allt gott , progressivt och innovativt har inletts i Europa - men den ger också denna möjlighet en universell tillämplighet. [...] Eurocentriska världsåskådningar uppfattar Europa som väldshistoriens enda aktiva formgivare, så att säga dess urkälla. Europa agerar, världen reagerar. Europa har handlingskraft, resten av världen är passiv. Europa gör historia, världen i övrigt har inte ägt något förrän den kommit i kontakt med Europa. Europa är centrum, världens dess periferi. Bara europeer har förmåga att inleda en moderniserande förändring, världen i övrigt kan det inte. Det är inte bara en tro på Europas forna eller nuvarande överlägsenhet, utan "en fråga om... vetenskap", det vill säga ett faktum"
Robert Marks - Den moderna världens ursprung.

Eurocentrisk historieundervisning är vanlig i USA och är direkt felaktig. Fram tills 1850 var Kina den överlägset rikaste och högst utvecklade nationen. Europa och USA har enbart haft makten i 150 år och håller redan på att mista den till Kina. Att Europa lyckades besegra Kina och resten av världen genom sin imperialism har inte ett dugg att göra med dess kraft till modernisering, handlingskraft etc. Att just Europa blev världsledande är snarare en slump. Kina hade utan problem kunnat kolonialisera resten av världen redan på 1400-talet om de velat det. Dock gjorde de aldrig det. Varför? Massor av anledningar. Kina var självförsörjande och behövde inte kol eller andra resurser, något de europeiska länderna behövde. Kina höll på att starta en industrialisering redan under medeltiden medan vi i Europa uppfann nya spadar. Varför de inte gjorde det? Kina har alltid varit överbefolkat. Varför utveckla maskiner som producerar när det finns tillräckligt många människor som kan göra jobbet? Det andra var att de faktiskt gav sig ut på en flottfärd kring asien och afrikas östkust för att sedan runda godahoppsudden. En vanlig europeisk armé låg under den tiden på ett par hundra till ett par tusen soldater. Kineserna kom med en flotta på 50 000 militärer för att fråga om alla erkände att de lydde under Himmelens son - kejsaren. Vem tror ni säger nej till det? Ingen. Alla erkände sin lydnad under Kinas kejsare. Indonesien, Thailand, Saudiarabien, Somalia - alla lydde. Strax efter att de rundat Godahoppsudden vände de och åkte hem. Alla lydde ju dem, vad fanns det för mening med att fortsätta slösa pengar på att segla runt hela världen med flottan? Men, vad tror ni hade hänt om kineserna varit lite mer nyfikna och kolonialistiska och åkt ända till Europa? Eller om afrikanerna gjort samma motstånd som de senare bjöd europeerna på? Vilket språk tror ni vi hade talat idag som andraspråk i skolan? Vilka länder tror ni hade haft nån som helst chans mot Kinas flotta på 50 000 man, som bara var en bråkdel av alla soldater som fanns i landet, det rikaste landet i världen?

Eurocentrism är väldigt vanligt om man ser till västerlänningars civilisationstanke. En bloggare skrev för en tid sedan att han tyckte att "kineser är ociviliserade". Det är typisk eurocentrism. Allt som inte är vår kultur avfärdas.

Kina var civilisationen fram tills 1850. Kina var Strindberg. Europa var Harlequin i deras ögon. Européer ansågs vara barbarer.

Enligt eurocentrisk tankegång så betyder det att egypterna, indianerna och aboriginerna inte hade någon civilisation. Den vita mannen gav dem civilisationen, som en gåva.

Som ni ser så är en eurocentrisk tankegång både orealistisk och onödig. Varför värdesätta vissa kulturer mer än andra?

Brev

Idag fick jag ett brev om sittning. Det stod:

Vi välkomnar alla historiker till den sista sittningen för terminen...

Sånt känns alltid märkligt att läsa. När jag tänker på historiker så tänker jag på professorer och dekaner i manchesterkavaj med skägg. Inte på mig själv.

För övrigt har jag idag läst en stund i Gunnar Hägglöfs bok som jag tipsade om tidigare i veckan. Hägglöf är underbart partisk i sin kärlek till Mao och Kina. Det är ungefär samma sak som när Myrdal skriver något i stil med "Jag pratade med de tre kvinnorna om kollektivet. De berättade att de har lika mycket privatliv som vi på sin lediga tid, Det har alla i kollektivet. Sedan gick de och kontrollerade så att alla städat sin latrin enligt bestämmelserna".
Ja, jag vet att jag har konstig humor men jag är sån.
Hägglöf kommer dock undan med det, tack vare att han är smart nog att säga det här är vad jag tycker/ser och inte den absoluta sanningen. Smart!

Jag skulle inte rekommendera er att läsa den ur en historisk synvinkel, men mycket annat intressant kommer upp i partierna. Hägglöf för många samtal med ungdomar om synen på livet och kärleken och dessa är väldigt intressanta.

Den långa korridoren

Fick en fråga om vad Den långa korridoren är, som jag har på så många bilder, så här kommer svaret:


Den långa korridoren i nya sommarpalatset byggdes redan under 1700-talet av Qian Long. Den är en lång korridor som pryd av motiv ur kinesisk myt och historia. Paviljongen ligger precis nere vid vattnet och är oerhört vacker. Det var även kejsarinnan Cixis favoritplats efter att gamla sommarpalatset brändes ner av engelskmän och tyskar i mitten av 1800-talet.

Gamla sommarpalatset och förbjudna staden länsades av engelskmän och tyskar (de till och med bröt av dekorationerna på väggarna) och finns idag i privata samlares ägo. Gamla sommarpalatset brändes ner till grunden medan Förbjudna staden räddades.
På 1920-talet länsade japanerna Förbjudna staden på det som återstod och placerade det på Taiwan som då erövrats av Japan. Japan förlorade Taiwan efter andra världskriget och därmed fick Kina tillbaka det som stulits. Idag finns allt det f.d. stöldgodset på ett museum som allmänheten kan besöka.

Flickornas situation i Kina.

Ja, jag behöver väl inte ens förklara vid det här laget.
Flickorna har det fortfarande svårt i Kina, även om det börjar bli bättre. Fortfarande lämnas flickebarn i t.ex. skogen. I Kina har man alltid trott att man vanhedrar sina förfäder om man inte för vidare sitt släktnamn, vilket enbart pojkar kan. Dessutom har flickorna gifts bort och tillhört den nya familjen. Familjerna har behövt en son som kunnat ta hand om dem i ålderdomen. Vad tror ni händer när man bara får ha ett, högst två barn? Jo, givetvis lämnas flickorna bort. Och vad tror ni hände när ultraljud kom? Jo, givetvis aborterades många flickor bort vilket skapat ett överflöd av män.

Idag får man inte göra abort efter att man fått reda på könet, då det sedan en tid tillbaka är olagligt, och om man gör det riskerar man ett långt fängelsestraff och höga böter. Dock sker det ändå. Alla läkare är inte heliga. Ett kapitalistiskt samhälle går ut på att tjäna pengar, så är det bara. Och Kina är i högsta grad ett kapitalistiskt land.

Idag visar man en dokumentär på SVT1 22.00 om flickornas utsatthet i vissa delar av världen.

Viktiga kejsare

När ni åker till Kina så kommer några kejsare att återkomma gång på gång när ni besöker tempel. Jag tänkte skriva lite kortfattat om några stycken så det ska bli enklare att hänga med. Jga hade jättesvårt att hänga med under min första guidning för att det är så många namn man måste hålla koll på. Men här är de som nämns oftast:

Kublai Khan
Kublai Khan var mongolhärskaren som erövrade Kina under 1200-talet och startade Yuandynastin (1271-1368). Kublai Khan var den som tog emot Marco Polo i Bei hai, som också kallas vinterpalatset, då Kublai Khan hade byggt ett tempel på området som många kallade det vackraste på jorden.
Kublai Khan grundade också ett av mina favorittempel, Konfuciustemplet, som ni måste se om ni har tid!
Även Baiyuanguan härstammar från Kublai Khan.
Det populära trumtornet som nästan alla turister besöker var även Kublai Khan den första att bygga. Dock restuarerades det och fick sitt nuvarande utseende på 1400-talet av Yongle.

Yongle
Yongle regerade Kina 1402-1424 och under den här tiden hann han med MYCKET! Jag skulle gissa på att många ser honom som kejsaren med stort K: Han flyttade huvudstaden från Nanjing till Beijing, lät bygga bl.a. Förbjudna staden, byggde till och förbättrade kinesiska muren, hindrade mongoler från att invadera Kina och expanderade söderut.
Hans viktigaste byggnadsverk i Beijing idag är Förbjudna staden, Himmelens tempel och Trumtornet.

Yongzheng
Yongzheng regerade 1623-1735 och gjorde sig känd för att arbeta hårt och despotiskt. Yongzheng expanderade västerut och slog ner uppror som skedde i Tibet som tidigare erövrats. Lamatemplet byggdes åt honom 1694 och var hans privata bostad tills han blev kejsare. Yongzheng är känd för att ha varit en stor krigare och stor kejsare. Många kejsare såg honom som en stor förebild.

Qianlong
Qianlong regerade 1735-96 och anses vara en av de viktigaste och bästa kejsarna av Qingdynastin. Han var son till kejsare Yongzheng som jag skriver om ovan och blev som ung väldigt känd för sin intelligens.
Anledningen att han blivit utnämnd till en av de bästa kejsarna beror på att Kina var hårt angripet av bland annat mongoler medan han regerade. Trots att Kina blev attackerat från norr, söder och väst lyckades Qianlong trycka tillbaka alla angripare och utvidga Kina.
Qianlong har låtit bygga några av Beijings vackraste tempel och pouläraste sevärdheter.
Bland annat var det han som började bygga det nya sommarpalatset som Cixi senare skulle bygga ut och fullända. Lamatemplet, som tidigare varit bostad åt hans fader, lät Qianlong göra om till kloster och tempel till lamabuddhisterna för att visa enandet i landet.

Prins Gong
Prins Gong är ganska okänd idag och mest talar man om honom då många turister besöker hans fantastiskt vackra tempel och trädgård som kallas just "Prins Gongs trädgård". Men Prins Gong har haft en betydande roll i Kinas historia. Hans halvbror var kejsare Xianfeng och myten säger att Prins Gong egentligen skulle ha blivit kejsare. Xianfeng var kejsare när Kina mer eller mindre brakade ihop och öppnade sina portar för utlänningar på 1840-talet. Xianfeng hade aldrig särskilt stort förtroende för sin bror, men lät honom till viss del förhandla med t.ex. engelskmän. När Xianfeng dog och Cian och Cixi (läs mer nedan) fick makten fick Gong desto mer inflytande. Under 1860-70-talet fungerade han mer eller mindre som en utrikesminister. Prins Gong har blivit känd för sin insikt i att Kina var tvunget att öppna sig. Medan Xianfeng och andra i hovet var redo att starta krig för att bevara det gamla förespåkade Gong en moderniseringsprocess.

Cixi
Cixi är en av de mest otippade regenterna i Kinas historia. Cixis barndom är ganska okänd men hennes far hade varit anställd av den kejserliga "regeringen". Han avsattes dock och dog när Cixi var i tonåren. Familjen flyttade då till Beijing, där de levde väldigt fattigt. Cixi var av manchurisk släkt och på så sätt lyckades hon få en plats som konkubin till dåvarande kejsaren Xianfeng. Hon blev en av hans favoritkonkubiner men samtidigt väldigt hatad då hon enbart var en konkubin av femte graden som gjorde massvis av regelbrott. Bland annat fick aldrig en man sova över hos en konkubin, han skulle bara få till det och sen gå hem. Xianfeng sov många nätter hos Cixi, vilket förargade palatset. En konkubin fick inte heller läsa vissa dokument angående Kinas politik och status, detta bröt hon också. Cixi födde Xianfeng en son och därmed klättrade hon till högsta gradens konkubin.
1861 dog Xianfeng och Cixi blev förmyndarregent med kejsarinnan Cian då sonen Tongzhi ej var myndig. 1873 blev Tongzhi myndig men hann enbart regera tills 1875 då han dog. Cixi utnämnde då Guangxu som endast var tre år gammal till näste regent. Detta betydde att Cixi och Cian kunde fortsätta regera. 1881 dog Cian och Cixi regerade ensam tills 1890 då Guaxu blev myndig. Cixi fortsatte dock ha en rätt stor makt, och lyckades nästan få tillbaka makten helt genom en statskupp. När hon dog 1908 dog även Guangxu och därför gick makten vidare till Pu Yi.
Cixi gjorde sig känd för att vara otroligt konservativ. Hon ville inte under några som helst omständigheter tillåta utlänningarna att skapa en bas i Kina. Hon var otroligt värnande om pekingopera och anann kinesisk kultur.
Det nya sommarpalatset är hennes skapelse. Det gamla sommarpalatset brändes ner av utlänningar och då byggde hon upp ett nytt där det står idag. Cixi har många gånger fått skulden för nederlaget mot japanska flottan. Cixi använde nämligen en stor summa pengar som egentligen skulle ha gått till flottan till att bygga den kända marmorbåten.
Cixi skapade även den kejserliga zoologiska trädgården som idag är Beijing zoo.

Pu Yi
Stackars Pu Yi hann inte sitta många år på tronen innan han blev avsatt. Han blev Kinas siste kejsare. Bara två år gammal sattes han på tronen 1908. 1912, bara sex år gammal, avsattes han. Han levde kvar i Förbjudna staden fram tills 1924 då han kördes bort. 1932-1945 var han marionettkejsare i Manchuriet som japan hade erövrat och som kallades Manchukuo. Pu Yi var manchur och därför lurade japanerna i honom att han var den rättmätige kejsaren där. Egentligen anänvde de honom som en docka. 1945-1950 satt han i sovjetiskt fängelse, och 1950-1960 i kinesiskt fängelse. Där arbetade han som trädgårdsmästare. När han släpptes 1960 fick han arbete som trädgårdsmästare i Beijings botaniska trädgård. Detta arbetade han med till sin död 1967. Pu Yi är mest känd för sin självbiografi Den siste kejsaren som filmatiserats. Och nej, med största sannolikhet har han inte skrivit den själv.

Och ja, jag har säkert slagit ett par siffror fel eller rört ihop något då allt är skrivet från huvudet. Skicka gärna ett mejl om ni finner något sådant.

Liljefötter

Qingdynastin som var den sista kejsardynastin i Kina var manchuriska kejsare. De anammade väldigt mycket av kinesernas kultur och sätt att vara på, men vissa saker förkastade de redan på 1600-talet.
En sak de förkastade var liljefötter. Det var enbart kinesiska kvinnor som fick sina fötter lindade. I Förbjudna staden levde mängder av konkubiner, jag kan inte säga ett exakt antal för det står lite olika i böcker jag läst. Men ofta brukar siffran 2000-4000 förekomma så vi kan nog räkna med att det låg nånstans runt 3000. Konkubinerna fick aldrig lämna Förbjudna staden utan levde där i hopp om att få föda kejsarens barn. Om man födde honom en son fick man snabbt en högre plats som konkubin (man kunde var konkubin av olika grader). I förbjudna staden trängdes också upp emot 10 000 hovdamer och 20 000 eunucker i vissa perioder (färre i andra).
I a f, det jag skulle komma fram till var att under Qing var alla konkubiner tvungna att härstamma från manchurisk släkt för att inget kinesiskt blod skulle blandas med det manshuriska.
Det betyder att konkubinerna i Förbjudna staden aldrig hade liljefötter, medan det var väldigt populärt utanför Förbjudna staden att ha konkubiner med så små fötter som möjligt.
Dock går det många rykten om att olika kejsare smugglat in vanliga kinesiska damer för att liljefötterna varit så lockade.

En annan sak manchuriska män aldrig anammade var kinesernas frisyr med en tofs på huvudet. Istället tvingades alla kineser att ha den manchuriska, med en piska på ryggen.