Sydsvenskan

Sydsvenskan ska ju skriva om mig nu när jag fyller 25 år, vilket har gjort att det slagit lite slint i huvudet på folk. Och observera: det här är inga anonyma kommentarer. Det här är mejl från folk jag faktiskt mejlar med ganska frekvent:

1. Varför vill de skriva om dig? Du har ju knappast gjort något uppseendeväckande.
2. Förstår inte varför du skulle vara mer intressant än andra.
3. Jaha, har Travelstart betalt dem eller?
4. Asså du är inte Ebba von Sydow...
5. Måste vara väldigt magert på nyhetsfronten.

Ha ha! jag håller faktiskt med. Jag har inte gjort något uppseendeväckanse, jag är verkligen inte intressantare än någon annan och en Ebba von Sydow är jag definitivt inte (jag hade aldrig kunnat lära mig så många regler om vad ska och inte ska bära). Samtidigt tycker jag att det är, förlåt, lite avundsjuka svar. Jag brukar aldrig tro att det ligger avundsjuka bakom när ngn tycker illa om mig (man kan inte älskas av alla) men i det här fallet börjar jag undra.

Jag tycker i alla fall att det är helfestligt. Tänk att lilla jag kan göra någon avundsjuk. Det är coolt.

Givetvis har desto fler varit glada för min skull och det tackar jag för! Ni är för fina!

P.S. Om ni vill vara med i Sydsvenskan när ni fyller år kan ni ju alltid mejla dem och fråga om ni får vara med? Det är duktiga reportrar som enkelt kan finna något intressant hos alla.

Hello dvd!

Jag är en sån där gnällig människa som avskyr reklam och tycker att det är otroligt irriterande. Därför köper jag nästan alla serier och filmer jag vill se på DVD istället. I-landsgrej? Oh ja. Lathet? O ja. Lite bortskämd? Hell yeah.

Anyway, min stora inventering av justa dvd:er gör jag alltid i Beijing på mitt favvoställe där jag faktiskt känner personalen. Det ligger mellan tunnelbanan Yonganli och Sidenmarknaden, under jord, och det är kopior. Ja, ni läste rätt. Jag handlar faktiskt kopior. Till skillnad mot mycket annat har jag rätt lite moral mot filmindustrin. Varför vet jag inte. Hade jag vågat hade jag nog laddat ner mycket, men jag är en mes och vågar inte.

Stället jag handlar på drivs av en bunt studenter som pluggar på Beijing university. Väldigt trevliga, och roliga att prata med när man sällan annars kan kommunicera på engelska i Beijing. "Fabriken" ligger i norra Beijing (var säger jag inte, för det får jag inte). Det är en väldigt liten fabrik med ett par trötta unga studenter som bränner skivor hela dagarna medan de kollar på film eller pluggar till nästa tenta. På grund av det finns det sällan mer än en kopia av varje film i hela affären så oftast får man lämna in en lista på filmer och serier man vill ha och hämtar dem dagen efter.

Det där med min filmmoral är lite knäpp. Jag handlar aldrig andra kopior. Inte för credden utan för att jag oroar mig över produktionen. Hur ska jag kunna veta var den där väskan kommer ifrån och vem som gjort den? Kinesiska staten har noll koll. Ingen kontroll sker. Jag köper heller aldrig film någonannanstans, bara av det vanliga gänget.

Vad har ni för moral kring filmer och serier? Laddar ni ner? Köper ni kopior när ni är utomlands?

Dagens

I dag kom sydsvenskans reporter och intervjuade mig. Måste säga att det var den trevligaste intervjun jag haft på år och dagar. Väldigt trevlig man med ovanligt intressanta frågor. Vi avhandlade allt från hur man uppfostrar pojkar till Beijings hutongområden. Vi får hoppas att den tryckta versionen blir lika bra.

New York, New york...

Jag och L planerar resa till NY. Har ni några hotelltips?

Tips: chinastudies

En riktigt riktigt bra sida om Kina är http://www.chinastudies.se/. Där finns allt från en personlig blogg om Eskils pluggande i Kina till formell fakta som hur du söker om visum. Ett hett tips för er som ska dit.

Vem har skvallrat?

Sydsvenskan mejlade i går ochf rågade om de fick göra en intervju med mig om mitt jobb med backpacking, travelstart etc nu när jag fyller 25 år (!).

Vem har skvallrat om att jag fyller år?

Julhälsning

Här har jag gått och gnällt över att jag inte fått några julkort. Så fick jag världens fetaste julhälsning i morse.

Jag fick mejl med julhälsning av Ola Wong! Fatta hur starstruck jag är, han är ju min favoritjournalist! Jag menar allvar när jag säger att han lätt är Sveriges bästa journalist i mina ögon. Okej då har han ju en hel del pluspoäng med tanke på sitt ämnesval, men ändå! Nu är jag riktigt glad.

God jul och gott nytt år!

Dagen före dopparedagen

Dagen före dopparedagaren har varit otroligt lugn och skön. Upp klockan tio, ner till Mondo och en tretimmarsfika gjorde början av dagen fantastiskt bra. Jag och Gustav och fyra av hans vänner. Jag gillar Gustavs vänner. De är så justa. Sedan en runda på stan, Gustav köpte julklappar och jag var ego som vanligt och shoppade till mig själv. Jag hade ju framförhållning den här julen och shoppade alla julklappar i november. Men självklart har jag följt med alla andra och handlat julklappat och har istället shoppat åt mig själv.

Bilden till vänster visar så klart Beijing och inte Lund. Hade gärna satt mig på ett plan på annandagen och stannat där över nyår. Kallt men underbart. I kväll har det blivit diverse julfilmer, utrensning och glöggdrickande. Julen är lika magisk som när jag var fem år. Nästan i alla fall. Riktigt så bra kan den väl aldrig bli. Tänkte på det i går när vi firade jul med Liam och Oliver. Gustav gjorde sin tomtedebut och Liam upptäckte snart vem som var under tomtekostymen. Till skillnad från andra barn som förmodligen hade insett att tomten inte finns insåg Liam att "morbror Gustav är jultomten". Nu är han mycket stolt. Alla är inte släkt med jultomten.

Tillbaka till julfirandet.

Foton

Jag har råutrensning hemma. Vi bor nämligen på 100 kvm och insåg hur patetiskt det är att vi vill flytta till större. När man är 24 ska banne mig 100 kvm räcka. Jag är råmaterialist. Jag kan inte slänga någonting. Allting kan förknippas med en känsla eller ett minne. Men nu är det slut på det. Kasse efter kasse fylls och åker till second hand.

Mitt i allt hittar jag foton från Beijing. Jag har glömt att sätta in dem i album. Jag bestämmer mig för att titta igenom dem och inser snart att det är hundratals bilder. Åter minns jag kinesiska murens dramatiska böljning över bergen. Dongue Miaos tystnad mitt i en pulserande storstad. Chongwenmens vågdans mellan att vara supermodern storstad och vacker hutongstad. Houhais gråa färg som aldrig förr varit så vacker. Alla intryck återvänder med dofter, färger och rörelser. Bara tre månader kvar tills jag återvänder.

Liten annons

Till vänster har jag nu en liten, liten annons för reseskafferiet. Jag tyjker att reseskafferiet och dess ägare Marika är fantastiska. Annonsen är helt ideell, jag har valt att ha den där som vanligt för att jag gillar företaget. Pengar får jag på mitt vanliga jobb.

Som en extra julklapp ger Marika alla läsare 10 % rabatt på hennes Kinasortiment till och med 22 januari. Det enda ni behöver göra är att ange koden "Älskade Beijing". På Reseskafferiet finns filmer om hur många resmål som helst. Jag har dvd:n om Beijing som verkligen är superbra. Har ni glömt handla en julklapp kan det här vara en bra nyårspresent:)

Julkänsla... down

Nu är julen här. Tolv sorters julgodis i kylen och åtta sorters kakor i frysen. Julklapparna ligger under granen och alla måsten är gjorda. Jag ligger laidback i soffan och tittar på TV. Såhär ser det ut hemma hos mig nu. Min gran är finast.

Dagens erbjudande

kan nog intressera er. Direktflyg med SAS Köpenhamn - Beijing 4707 kr. Ungefär en hundralapp extra om du vill flyga från Stockholm.

Tebedrägeriet

Har varnat för det här förut, men har sett att så många råkar ut för det att jag skriver en extra varning.

Det finns en vanlig te-scam som ofta utförs på ensamma turister.

Du befinner dig vid en populär sevärdhet. En kines (ofta ung tjej) som kan perfekt engelska börjar prata med dig. Ofta berättar de att de kommer från Shanghai eller Hong Kong. Efter en stund frågar de om du vill följa med och dricka te. Ja tack, säger du och tar för givet att det så klart är gratis. De tar med dig till en fancy salong där du får provsmaka teer och får prover. Men när ni ska gå kommer notan, som ofta hamnar på mer än 1000 spänn.

Men jag vill även tillägga: bli inte för misstänksamma. Jar har druckit te säkert med tio kineser utan att bli lurad. Varför jag inte blir lurad? Jag frågar vad allting kostar. Varenda kopp, liten tepåse etc - vad kostar den?. Kostar något mer än en tjugolapp så säger jag att jag tyvärr inte har plånboken på mig och ger tillbaka den till servitrisen. Det har aldrig varit något problem, och det behöver inte vara det för er heller.

Använd common sense. Om en person hade frågat i Sverige om ni ville provdricka fint kaffe, hade ni då inte frågat vad det kostade? Gör samma sak i Kina - fråga.

Jul

I dag känns det bättre. Och tystare. Jag vill inte häva ut mig mer oro. Men tack för alla snälla kommentarer, det värmer verkligen.

I dag har varit en ganska fullpackad dag. Först julklappsshopping, sedan pyntning och sist julbak. Julkänslan börjar komma krypande nu. Jag och Gustav var inne på Guldfynd och jag blev skitsur på expediterna. Vi köpte en ganska dyr grej som var tvungen att specialbeställas. Jag är kund, jag köper något dyrt och jag är väldigt trevlig med ett ständigt leende på läpparna. Men de suckade, gnällde och grymtade. Visst har jag förståelse för att de har mycket att göra under julruschen, men då kunde de ha bett oss komma efter jul, inte bete sig som idioter.

Dagen innehöll även ett besök hos min frisör. Efter besöket såg jag som vanligt ut som om jag var på väg till en Flashdance-audition. What's up med frisörers fetisch för lockar. Jag jobbar hårt för att ha stora fina lockar, men varje gång jag är hos en frisör slutar det med att jag har smålockar som påminner om en pudelpermanent som till och med Joey Tempest hade avundats 1984.

I morgon blir det ännu mer jul. I like.

Döden.

Jag hade tänkt blogga om Pekings nudlar, men just nu kan jag inte förmå mig att blogga. Min kusin blev överkörd i går på ett övergångsställe. Föraren körde förmodligen för snabbt och hann inte bromsa. Nu ligger hon i koma, har fått allvarliga hjärnskador och frågan är inte när hon kommer att vakna, utan om hon kommer att vakna.

När jag läste litteraturvetenskap lärde jag mig verkligen att uppskatta dikter. Jag hade aldrig varit ett fan av dikter. Jag hade aldrig tyckt om att läsa det. Men min lärare älskade poesi. Han visade oss vad det roliga var med dikter. Att skala av texterna, leta metaforer, finna rader så lapidariska att de kunnat innehålla en bok. Min lärare var god vän med Tomas Tranströmer, han hade lärt känna Tranströmer då hans avhandling handlade om hans dikter. I dag älskar jag flera av Tranströmers dikter.

När jag satt där på bussen och försökte smälta vad mamma berättat, kunde jag endast tänka på Tranströmer strof i Svarta vykort:

Mitt i livet händer det att döden
kommer och tar mått på människan.
Det besöket glöms och livet fortsätter.
Men kostymen sys i det tysta.

Förr har jag tyckt att de där raderna var vackra, att de visade att döden var något naturligt som följde med oss i livet. I dag äcklade raderna mig. De hånskrattar åt mig. Döden? Vackert? Skämtar du med mig? Jag ville riva ner mina poesiböcker, riva ut sidorna, riva sönder dem, elda upp dem, spotta på dem och säga Nej nej så är det inte alls då, vad fan vet du om döden?

Jag har varit så skyddad. Ingen i min närhet dog fram tills att jag var 20 år. Ingen var sjuk. Ingen mådde dåligt. Vi var odödliga. Och när man är odödlig är det enkelt att se något som döden som vackert.

De senaste åren har människor försvunnit. J:s kusin, hennes man och deras två barn dog när en full lastbilschaufför vände mitt på motorvägen. Jag fick en tröja av henne ett halvår innan det skedde. En rosa tröja. Den är hålig och fläckig men jag kan inte kasta den. Min kusin ligger på sjukhus nu. Om hon vaknar. Min pappa har cancer. Min store tjocke far väger 60 kilo, har tappat allt hår och hans tänder är borta.

Ena dagen skratt och framtid och du-och-jag och ta varandra för givet. Nästa dag är allting borta.

Mitt i livet kommer döden
och tar ett mått på livet.
Besöket glöms bort,
men kostymen sys i det tysta.

Fuck you.

En fundering

Jag har funderat på en sak hela dagen, nämligen Arnold Schwarzenegger (stavning?). För ungefär ett år sedan besökte han Peking för att träffa Kinas styre. Efter sitt besök gjorde en amerikansk tv-kanal en intervju med honom angående intrycken från Kina. Arnold berömde kinesernas affärer och utveckling, men berättade att han var riktigt förbannad över en sak han insett i Peking och även hotat Kinas regering med något (minns tyvärr inte vad, men det handlade om business) om det inte lslutade.

Vad undrar ni nu?
Avsaknaden på demokrati och yttrandefrihet?
Förstörandet av hutongerna?
De växande klassklyftorna?
Den växande alkoholismen?
Censuren?

Nej, de piratkopierade filmerna. När Arnold klev av planet blev han nämligen väldigt förvånad. På flygplatsen hade det samlats hundratals kineser som ville hylla Terminator. Folk hade plakat, bilder, filmer med dig.

Problemet är att Terminator är som många andra filmer i Kina förbjuden enligt censuren. Ungdomarna måste alltså ha köpt filmen som kopia eller laddat ner den. Arnold blev vansinnig och hotade och skrek om att Kina skulle ta tag i det pronto. Vilket de gjort. Polisen stänger hela tiden affärer med filmkopior.

Arnold tänker och beter sig som en skådespelare, inte som en guvernör. Det politiska planet berör honom inte, men filmindustrin gräver alltid i bakhuvudet. Jag tycker att det är lite sorgligt. USA har makt i Kina. Varför inte pressa dem att släppa censuren så hade han sluppit oroa sig så mycket för kopior.

Näej. Arnold får ett klart minustecken av mig i den här frågan.

Vår Bostad

I senaste numret av Vår Bostad är det en riktigt bra artikel om Beijings hutonger. Dessutom fantastiska bilder. Måste läsas!

Media

Känns som en mediablåst nu helt plötsligt. Förra veckan fick jag erbjudande om att vara med i en bok och sa ja. I går fick jag erbjudande om att vara med i ett resprogram som skulle handla om Beijing men sa nej. I dag blev jag erbjuden att vara med i radio men sa nej. Skickade dock dem vidare till Linda som ska vara med istället. I och med att min uppsägsningstid blev kortare än jag tänkt så känns det märkligt att vara med och prata om just backpacking.se och backpackers. Tror att Linda kommer vara riktigt bra för hon är ju så bra!

Nu ska jag bada.

Förändringen

Nu har alla som skulle få veta först, bland annat min VD, fått veta vad förändringen är, så nu kan jag skriva den här.

En av gissningarna var att jag köpt Backpacking och skulle styra den helt själv. Rätt många gissade att det var något sådant. Men förändringen är den motsatta faktiskt. Jag har sagt upp mig från backpacking.se och kommer inte att arbeta med sidan mer.

För mig är det en jätteförändring. Jag har jobbat med backpacking i snart två år och det senaste året har jag verkligen jobbat hårt med den. För ett par veckor sedan uppnådde jag båda mina mål, d.v.s. jag hade fått upp det redaktionella till en grym nivå och jag hade dubblat besöksantalet. Jag känner mig lite "färdig" med backpacking. Det som behövs nu på sidan är utveckling.

I fredags fick jag ett enormt bra erbjudande från Travelstart som jag arbetat med en del de senaste månaderna. Travelstart växer och behöver någon som har hand om kommunikationen. För ett par dagar sedan tackade jag ja och i morse sa jag upp mig på Luftgrop. Inom en månad kommer jag börja jobba heltid på Travelstart och backpacking kommer att få klara sig utan mig. Det är en ny utmaning som jag ser fram emot, och det kommer skilja sig fatalt jämfört med mitt jobb som redaktör på backpacking. Men förhoppningsvis löser det sig till det bästa. Jag är i alla fall väldigt glad att jag fått denna chans.

Vinterresa till Peking

Åh vad jag hade velat åka till Peking nu i januari. Visst, det är svinkallt, men samtidigt är det fantastiskt. En av anledningarna jag gillar det så mycket är att man får många sevärdheter för sig själv. Jag avskyr att trängas med mycket turister när man försöker ta in något vackert. Ett exempel är Sommarpalatset. När vi gick igenom den eviga paviljongen i vintras var vi ensamma. Ingen annan var i den, endast ett par kineser stod bredvid och tittade på sjön. Jämför med denna bild. Huh.