Hello dvd!

Jag är en sån där gnällig människa som avskyr reklam och tycker att det är otroligt irriterande. Därför köper jag nästan alla serier och filmer jag vill se på DVD istället. I-landsgrej? Oh ja. Lathet? O ja. Lite bortskämd? Hell yeah.

Anyway, min stora inventering av justa dvd:er gör jag alltid i Beijing på mitt favvoställe där jag faktiskt känner personalen. Det ligger mellan tunnelbanan Yonganli och Sidenmarknaden, under jord, och det är kopior. Ja, ni läste rätt. Jag handlar faktiskt kopior. Till skillnad mot mycket annat har jag rätt lite moral mot filmindustrin. Varför vet jag inte. Hade jag vågat hade jag nog laddat ner mycket, men jag är en mes och vågar inte.

Stället jag handlar på drivs av en bunt studenter som pluggar på Beijing university. Väldigt trevliga, och roliga att prata med när man sällan annars kan kommunicera på engelska i Beijing. "Fabriken" ligger i norra Beijing (var säger jag inte, för det får jag inte). Det är en väldigt liten fabrik med ett par trötta unga studenter som bränner skivor hela dagarna medan de kollar på film eller pluggar till nästa tenta. På grund av det finns det sällan mer än en kopia av varje film i hela affären så oftast får man lämna in en lista på filmer och serier man vill ha och hämtar dem dagen efter.

Det där med min filmmoral är lite knäpp. Jag handlar aldrig andra kopior. Inte för credden utan för att jag oroar mig över produktionen. Hur ska jag kunna veta var den där väskan kommer ifrån och vem som gjort den? Kinesiska staten har noll koll. Ingen kontroll sker. Jag köper heller aldrig film någonannanstans, bara av det vanliga gänget.

Vad har ni för moral kring filmer och serier? Laddar ni ner? Köper ni kopior när ni är utomlands?