lördag, mars 31, 2007

Dag 5: lördag 17 mars

Det här blev vår ultimata shoppingdag. Vi tog tunnelbanan till Xidan och insåg på vägen attdet var lördag. Dåligt val för hårdshopping då även alla kineser hårdshoppar denna dag. Framför allt i Xidan. Xidan är trendiga unga kinesers favorit. Ett lite flashigare Wangfujing är nog bästa sättet att förklara det. Höga, snygga varuhus fast inuti gäller marknadsregeln oftast. Små bås, mycket krimskram och bra priser. Att beta av ett varuhus tar en heldag så man måste hålla sig fokuserad. Vi köpte plånböcker (så fina), mobilsmycken (bra present), skor, barnkläder och allt möjligt. Riktigt nice. Fast galet mycket folk.

Vi åkte tillbaka till hotellet och dumpade av allt innan vi åt på en restaurang i närheten. Därefter tog vi taxi till Hongqiao där vi handlade massor av smycken. Tommy och Susan (alla kineser har engelska namn, och det här paret har svåra namn som jag aldrig lärt mig) sålde pärlor, halsband, ringar och armband till oss för 3000 kr. Ha ha, måste vara månadens affär för dem. De är mina favoriter och jag har handlat där i flera år nu. Allting har alltid hållt hög kvalitet och de är supergulliga. Förra året när jag var där var de jätteglada för att de skulle gifta sig en månad senare och i år hade Susan blivit gravid! Riktigt kul. Susan är dessutom väldigt duktig på engelska vilket är kul. På tal om engelska namn så är de oftast normala men ibland märker man att kineserna bara tagit något de hört på TV och trott att det var ett namn.

Namn kineser använt som jag tyckt varit lite småroliga:
Ronald Macdonald
Bush Sucks (den var faktiskt rätt kul)
Bred Pitt ( hi hi hi, så blir det när man råkar byta ut en bokstav)

På vägen ut kom en taxichaufför fram till oss och började prata om hur mycket billigare det skulle bli med taxameter till oss efter att vi sagt var vi bor. Taxiresan dit hade kostat 13 kr så jag var tvungen att fråga. "80 yuan" sa han med stenansikte. "Very cheap in Beijing" varpå jag började asgarva och han insåg att det var kört.

Ett tips, ragga aldrig taxi precis utanför Hongqiao om ni vill ha ett vettigt pris. Gå runt hörnet och alla kör med taxameter.

Slut på dag 5.

Skor till salu

Jag och Gustav har vårrensning den här helgen så kläder, skor och väskor gotta go. Tänkte lägga ut det här innan jag lägger ut det på Tradera. Så om ngn vill ha ngt kan ni mejla mig på ulrika@travelstart.se.


1. Pumaskor

Bruna pumas med oranga linjer. 99 % säker på att det är kopior. Fick dem av en kompis efter att hon varit i Thailand:) Använda en gång. Storlek 38.

Pris: 30 kr


2. Stövlar

Köpta på Wedins hösten 2006. Mocka. Storlek 38. Rätt stora i fötterna, smala som sjutton i vaderna. Så om du ska ha dem får du ha smala vader:) Nypris 799 kr.

Pris: 100 kr


3. Pumps

Usch vad jag ogillar att sälja dessa men jag tog fel storlek. Råkade köpa 240 (kinesisk storlek för 36) istället för 245 (som är 37). Råsnygga svarta pumps köpta på Xinjiekou. Nypris runt hundralappen. Endast använda i köket då jag försökte övertala mig själv om att de passar. det gick sådär.

Pris: 50 kr.

onsdag, mars 28, 2007

Tips från Åse!

Att köpa glasögon i Beijing är ruskigt billigt. Vi åkte till Beijing Eyeglass City, ett varuhus i flera våningar inte långt från Panjiayuan Market. På tre eller fyra våningar är det precis smockfullt med små affärer som säljer glasögon. Här finns ett enormt urval, allt från kinesiska modebågar till märkeskopior.

Om ni tänker göra det här, sätt av rejält med tid, det finns så många affärer och bågar att välja mellan så det går inte snabbt direkt! Har man sällskap med sig som inte ska köpa glasögon, kan de under väntetiden kolla in en marknad med kinesiska möbler. Den ligger till ca 50 m till vänster när man kommer ut ur glasögonmarknaden.

Priserna beror på vilket typ av både man vill ha och hur stort synfel man har. Man gör synundersökning på plats, men jag rekommenderar att man tar med sitt glasögonrecept hemifrån och håller på att det är det man vill gå efter. Vi köpte två par bågar av ett kinesiskt modemärke, styrka ca -3 för totalt 680 kronor. Vill man ha "märkesbågar" kostar det något mer. När vi väl hade provat och bestämt oss, tog det inte mer än en timme att göra glasögonen. Har man svårare synfel eller vill ha progressiva glas får man räkna med att det tar längre tid, ibland flera dagar.

Ett alternativ som en annan i sällskapet gjorde, var att byta ut sina bågar. Personalen hjälpte honom att hitta nya bågar som hans befintliga glas kunde passa i. Även detta tog ca en timme att passa in, kostnad ca 200 kronor.

Under den timme man får vänta, rekommenderar jag lunch på den kinesiska restaurangen på hörnet ca 100 meter därifrån. Man går till höger direkt när man kommer ur marknaden. Supergod mat!


Adress:
Beijing Eyeglass City,
East Third Ring Road, No. 64 Nanlu. Mingjingyuan Eyeglass Market, No. 43 Huaweibeili, north of Panjiayuan

Hoppas nån kan ha nytta av infon.

Samma arbetsplats, olika världar

Kollegan E: Shoppade du någonting på resan då?
Jag: Ha ha, skojar du eller?
E: Blev det mycket?
Jag: Ja, typ 10 par skor/stövlar, två jackor, fem par byxor, 30 dvd:er och boxar, 30 halsband och andra smycken (bra presenter ju!), böcker, smink, fyra mysdräkter och mycket annat.
E: Okej.
Jag: Vad handlade du i USA då?
E: En keps och två böcker om aktier.
Jag: Skämtar du eller?
E: Nej.
Jag: Okej...

Dag 4: fredag 16 mars

När vi vaknade på fredagen insåg vi till vår glädje att vädret var perfekt! 15 grader, sol och vindstilla. Perfa tänkte vi! Vi tog tunnelbanan till Hepingmen och därifrån taxi till parken Taoranting där det var så galet mycket folk. De flesta övade på dans, allt från 90-tal a la Madonnas Vogue till tango. Helt otroligt att se. Som ni kanske märker är kineser väldigt mycket ute och rör sig, vilket har många orsaker. En fin anledning är att det är viktigt i Kina att röra på sig. En annan oromantisk men minst lika viktig anledning är att Kina är trångbott. Lägenhetena är små och då söker man sig hellre till en park.

Vi stannade där i nästan tolv timmar innan vi tog en taxi till det buddhistiska klostret Bauguo. Här insåg vi vart alla tiggare tagit vägen. När det är toppmöten i stan så skjutsar man helt enkelt ut tiggare coch uteliggare där de inte syns. Utanför Bauguo fanns hur många som helst. Vi kom inte ens in i templet för att de stoppade oss. Givetvis gav vi var och en pengar, något annat har jag inte hjärta att göra, men det kändes läskigt när jag insåg att de var fler än tio stycken. Bara där.

Vi tog taxin vidare till Tianning som jag längtat efter att se. Blev så himla besviken när jag såg att det var stängt för restaurering. Till min glädje såg man ändå tornet och jag kunde konstatera att det var precis så vackert som jag tänkt mig.

Vi åkte hem, åt på en restaurang i närheten och tog oss därefter vidare till Shichaihai. Jag älskar Shichaihai. Vi tog en långpromenad på tre timmar vid vattnet som var hur mysigt som helst. Vi avslutade i Prins Gongs hem som mamma blev lite förälskad i medan jag traumatiserades.

Jag är en ganska privat person. Jag skulle aldrig gå in på en toalett med någon annan. Det finns inte att Gustav eller mamma skulle få vara i badrummet medan jag kissar. Och aldrig i livet att jag skulle vilja se någon annan kissa. Men andra bullar var det där. Jag var urkissnödig och sprang nästan till toaletten som bestod av sex kinesiska toaletter. Väl där var en hel grupp av kinesiska kvinnor som kände varandra på. Det var tre toaletter på varje sida, och jag stod i mitten. Ingen stängde dörren. Jag hade alltså full insyn till 12 kvinnors pinkande. Jag ville spy men var så kissnödig att jag inte kunde gå. Jag hade ingen aning om var jag skulle kolla och kände mig så sjukt obekväm. Till slut fick jag kissa och sprang sen ut därifrån. Helt klart traumatiskt.

På kvällen drack vi te på tehus och pratade tills vi gick och la oss vid 22. Sweet som sjutton.

tisdag, mars 27, 2007

Dag 3 - torsdag 15/3

Vi började dagen i vild taxijakt. Vi hade ju inte frågat på hotellet och visste därför inte att de fixade taxi till en om man bad om det. Vi hittade till slut ex taxi och begav oss till Jingshan, kolberget, norr om Förbjudna staden. Jingshan är framför allt känd för sin fantastiska utsikt över Förbjudna staden, men jag föredrar utsikten åt andra hållet där man ser Klocktornet, Shichahai och Dechengmen. Vi började gå uppför och insåg snart hur kass kondition vi har. Kinesiska pensionärer är galna. För dem var det en lugn promenad uppför en backe, medan jag och mamma flåsade, flämtade och gnällde som om det handlade om bergsbestigning. Väl på toppen var vi dock nöjda. Trots dimman är det alltid speciellt att sitta däruppe och försöka föreställa sig hur Beijing såg ut förr.

Efter en halvtimme gick vi neråt och vandrade västerut. Några hundra meter bort ligger nämligen Vinterpalatset, Beihai, som mamma aldrig besökt. Beihai var fullt av pensionärer och barnbarn som dansade, lekte och övade Qi Gong. Fantastiskt mysigt. Och fina tempel.

Vi vandrade norrut och gick till mammas shoppingfavorit Dianmen Dajjie. Där ligger nämligen ett varuhus som har väldigt bra priser på brodyrgrejer. Mormor broderar mycket och gör alltid en storbeställning när vi ska åka. Mamma frotterade bland dem, medan jag handlade smågrejer: smink, mobilsmycken och ett par grymt snygga svarta pumps. Jag var mycket nöjd.

Vi åt lunch på en restaurang i närheten som hade "fried shrimps" på menyn. Vi var lite misstänksamma då jag aldrig sett det i Kina förut men beställde det ändå. Det var bebisräkor som torrstekts med skal och allt. Smakade som chips. Lite läskigt dock att käka ögon men jag dog inte.

Vi åkte hemom, lämnade av shoppingen och vilade fötterna ett tag. Sedan åkte vi med tunnelbanan igen till Wangfuijing. Att komma till Wangfujing känns alltid så märkligt. Jag rör mig ju inte i särskilt turisttäta områden och vi hade inte sett en enda västlänning. Men på Wangfujing fanns de överallt, vi såg till och med folk som åkt med samma flyg. Märkligt att man reagerar så mkt på att se västlänningar. Jag kollade in bokhandeln där jag alltid handlar några böcker om Kinas historia (MYCKET billigare än i Sverige) och kom ut med en stor kass.

Promenerade västerut i området som ibland kallas Kejsarstaden. Här bodde nämligen många som arbetade i Förbjudna staden och de mindre populära konkubinerna. Det ser man på hutongerna. De är otroligt välbevarade och man ser att de varit lite mer påkostade än i norra Shichaihai där vanliga människor bodde. Dessutom har dessa verkligen restaurerats. Otroligt vackert. Mest slående är nog tystnaden. Fågelkvitter. Fantastiskt. Bara några hundra meter väst om Wangfujing. Vi kollade in templet Pudu genom staketet (fortfarande stängt för allmänheten) och vandrade söderut mot Himmelska fridens torg.

På vägen ramalde vi på Huang Shi Cheng som jag aldrig hört talas om. Har aldrig sett det på en karta eller i en guidebok. Märkligt. Är i alla fall Beijings äldsta bevarade kejserliga arkiv och det var en juste konstutställning. Nice. Innan vi tog tunnelbanan satt vi i den lilla parken som ligger sydost om Förbjudna staden och kollade alla försäljare som jagade turister.

Tillbaka till hotellet ett par timmar för att vila fötterna - det behövs såna dagar.

På kvällen åkte vi till Chongwenmen och åt på en av mina favvorestauranger. fantastisk mat. denna dag lyckades vi hålla oss vakna ända tills 21.00:)

måndag, mars 26, 2007

Dag två: onsdag 14:e mars

Vaknade och trodde att klockan skulle vara 2-3 på natten att klockan var sju. Jag hade sovit 14 timmar! Go jetlag! Vid halv åtta gick vi ner och åt frukost som var väldigt kinesisk, d.v.s. resterna från dagen innan. Men det fanns även toast, sylt och kaffe så jag var nöjd ändå.

Vi tog tunnelbanan till Jishuitan som ligger på andra sidan stan och då älskar man verkligen tunnelbanan. 20 minuter, sittplats och bara så gött. Jag avskyr att sitta fast i taxiköer. Vi kollade in Huifeng som är ett tempel precis vid tunnelbanan. Jag har sett det men aldrig haft tid att gå upp dit. Men denna gång tog vi tid på oss och det var amazing. Vacker utsikt, trevlig trädgård och en rolig kinesiska som gav oss en halvtimmes guidning på kinesiska. Ha ha, jag förstod inte ett enda ord, men nickade och hummade glatt.

Vårt egentliga mål var shoppinggatan Xinjiekou och dess tempel som finns på smågatorna. Xinjiekou är en ganska paradoxal shoppinggata. Den följer nämligen hutongområdet Shishahais västra sida, och därför ser man två världar när man går nedför den. På vänster sida är alla affärerna små och ligger i hutongernas hus. På högra sidan har stora varuhus byggts och man kan se macdonalds, starbucks och andra västländska kedjor i stora lokaler.

Precis i början av gatan insåg vi att ett nytt lyxigt varuhus byggts. I dessa är det dyrt. Ofta dyrare än i Sverige. Här finns nämligen inte en kopia så långt ögat kan se, och mycket har importerats från Europa. Vi kollade runt, tittade på hippa unga kinesiska tjejer som köpte kläder på Vero Moda och köpte några läppglans från Maybelline som faktiskt var billigare där.

Sedan såg jag den. På andra våningen hängde min fina, italienska kappa som jag pillat på hela vintern här i Lund. 1000 spänn, och jag hade köpt den direkt om det inte var för att min storlek varit slutsåld månad efter månad. Min storlek fanns inne och jag provade den. Fantastisk. Priset? Samma som hemma, men jag var otroligt glad. Den är så lovely. Precis när jag skulle gå och ta ut pengar kollar jag upp och ser den magiska skylten. "SALE! 70 % OFF!!!!". Jag kunde inte fatta det, men jo, nog gick jag därifrån med min drömjacka för 300 spänn.

Vi fortsatte gå nedför gatan som hade helt fantastisk shopping. Mamma köpte kläder till Liam och Oliver som beställt Spindelmannenkläder och jag hittade några fina skjortor. Vi hade lite orut med våra tempel. Zhengyue var stängt för restaurering och Huguo var stängt för allmänheten, men vi kom in i Guangjisi som var litet och fint.

Vi åt otroligt gott i området på en restaurang. Personalen såg dödsförskräckt ut när vi kom in för att de inte hade någon engelsk meny men jag pekade bara på bilderna i den kinesiska. Jag föredrar ändå det. Kinesernas översättningar har ibland lurats rejält.

Hem till hotellet och vila fötterna och lämna av det vi handlat. På eftermiddagen tog vi tunnelbanan igen till Fuchengmen där vi gick österut. Vi skulle till Baita men ja, min mamma är shoppinggalen. Vi stannade i varannan affär där hon hittade något och det tog säkert två timmar innan vi gått den kilometern det är till Baita. Det var kul att se den stora pagoden, men ska jag vara ärlig börjar jag bli en riktig i-lands-människa. Jag har sett så många kinesiska tempel nu att jag nästan blivit lite apatisk. Men fint var det.

Efter det hände en annan kul grej. Vi hittade ett jättestort tempel i närheten av Baita som inte fanns med på kartan eller i nån guidebok jag äger. Kändes märkligt då det verkligen var STORT. Det hette i a f Lia Dai Di Wang Miao men jag fattade inte vad det använts till. En skylt på engelska, men jag förstod inte ett ord. Jag undrar verkligen vem som hade skrivit det. Kul var det i a f.

Vi tog en taxi tillbaka, åkte ett par stationer med tunnelbanan, åt och tog en kaffe. Åkte hem vid sex, duschade och somnade 19.00. Japp, jag är en pensionär. Slut på dag två.

söndag, mars 25, 2007

Tisdag 13/3 - dag 1

Vi landade på Beijings flygplats 7.30. Jag ville dö. Värsta flygresan ever. Jag hade inte sovit en sekund, var helt slut och klockan var 00.30 och jag ville verkligen sova men visste att jag var tvungen att vara uppe hela dagen för att inte krascha den kinesiska dygnsrytmen. Vi tog våra grejer och vandrade ut mot den officiella taxikön. Som vanligt blev vi stoppade på väg till taxin av de taxichaufförerna som inte står i kön.
- Taxi to Beijing?
- Yes, how much is it?
- Much cheaper without meter. 500 yuan!
- 500 yuan? That's cheaper?
- Yes, very cheap.
- Strange, I always pay like 100 yuan when I go on the meter. Bye!!!
Ha ha, I'm not a sucker. Det här är vardag i Beijing. Överallt kommer det taxichaufförer som ska övertyga en om hur mkt billigare det är att åka utan taxameter. Nej, det är det inte.

Vi stod i taxikön i tio minuter innan vi fick en mycket trevlig man som till och med kunde lite engelska. Vi fick reda på att priserna ändrats när det gäller taxis. Alla kostar 2 kr per kilometer nu, förutom de svarta som är lite dyrare. Ja, inte blev jag barskrapad i a f. Taxiresan gick otroligt smooth. För smooth. Inga köer. Till och med på andra ringvägen kunde man susa framåt. Hallå, Beijing är ju köer! Fick senare reda på hotellet att man sänkt busspriserna med 70 % för att fler ska åka kollektivt. Verkar ha funkat. Men luften är fortfarande hemsk. Man märker det varje gång man snyter sig: snoret är svart. Mmmm...

Vi checkade in på hotellet, blev lite chockade över hur givmilda de var och packade upp. Jag kan inte säga att jag är särskilt van vid att bo fyr- och femstjärnigt men i Beijing brukar det betyda: ju dyrare hotell, desto snålare. Bor du fint får du betala enorma summor för deposition, frukost bestående av en torr macka och te och verkligen inget är gratis. På vårt trestjärniga var depositionen 200 spänn, frukosten kostade 5 kr och te och vatten var gratis. Sweet.

Vid det här laget var vi dödare än någonsin. Jag fnittrade hejdlöst och mammas smink var så snett att jag skrattade mer än nånsin. Men vi bestämde oss för att det var bäst att aktivera oss. Så vi åkte till himmelska fridens torg, beundrade de två portarna som restaurerats (WOW!) och tog en promenad på Qianmen. Det är ett stort restaureringsprogram i gång där och än en gång - Wow! Jag har varit på Qianmen säkert tio gånger och aldrig tänkt på husen då de varit så fallfärdiga. När jag stod där och tittade på de restaurerade husen var jag så chockad. Jag kan inte fatta att jag gått förbi dem varje år utan att se dem. Det såg ut såhär. Jag har aldrig sett de där vackra tvåvåningshusen förut med vackra balkonger för sovjethus (sorry, men jag kallar plåtbarackerna för det) har stått för. Det var kul att se i af.

Vi gick in på Dazhalan, provdrack en massa teer och småshoppade. Mamma köpte en faslig massa av sina "pashminasjalar" (jag har väldigt svårt att tro att det finns ett uns av pashmina i dem). Men de är fina. Det är de där stora, vackra sjalarna som folket på Hongqiao brukar vilja ha 200-300 spänn för. På Qianmen finns de för 20 spänn. Mamma var mycket nöjd.

Vidare till Liulichang som är en kultur/antikvitetsgata i närheten. Vi spanade in porslin vi aldrig kommer att ha råd med och försökte förstå vad alla kulturrevolutionenplanscher menade. Mysigt.

Vi åkte tillbaka till hotellet, åt i närheten och lämnade av all shopping. Jag älskar kinesisk mat. Varför kan inte restauranger i Sverige servera den? Har för övrigt fotat nästan allt vi ätit så ni får se hur vanlig, kinesisk mat ser ut.

Efter maten ville vi ha lite lugn. Vi tog tunnelbanan till Yonghehong, men gick inte mot Lamatemplet utan norrut. Där finns nämligen av stadens åtta altare som var otroligt viktiga under Qing och Ming (andra altare finns i bl.a. Tiantan och Ritan). Parken heter Ditan och jag älskade den. Den var otroligt lugn och när vi stod på altaret var vi ensamma. Än en gång slogs jag av hur murarna slår bort allt ljud. Utanför: andra ringvägen. Innanför: fågelkvitter.

Vi började inse hur löjliga vi såg ut i vårt vankande. Vi var så trötta att vi inte ens kunde gå i normal takt. Så klockan tre åkte vi till hotellet. Vi åt där och gick på den vanliga bluffen: hotellmat. Why? jag blir ju ändå bara besviken. Vårt mål var att vara uppe till 19 men 16.30 hörde jag första snarkningen från mammas säng.
- Mamma, du ska ju inte sova ännu.
- Ledsen, inget att göra, jag är medvetslös.
- Men du kommer ju vakna två i natt!
- Bad luck. Sov gott.
- Men...
- Nej. Sov gott.
- Okej.
En halvtimme senare som jag också. Vaknade 07 dagen efter och kände mig som en mumie, men det berättar jag om i nästa dagbok.

By the way: ni vet att jag var lite rädd för det här med spottandet i påsar? No worries. Såg inte en enda som följde den lagen. Snarare tvärtemot. Känns som fler spottar mer än någonsin på gatorna. Å andra sidan verkar kineserna ibland ha lite auktoritetsproblem. Jag har aldrig sett så många vakter och militärer få stryk som i Kina. När vi var på Panjiayuan var det en vakt som flyttade en kvinnas cykel för att den stod i vägen. Kvinnan sprang snabbt som tusan fram, gav honom en fet lavett och började skälla på honom. Han skrattade bara och gick i väg medan hon stod kvar och skrek. Konstigt det där. I ett land som är världskänt för att ha så hårda straff hade i a f jag varit rädd för att mucka.

Den enda lagen jag såg som efterföljdes var att man nu inte får gå offentligt i morgonrockar. Alla är fullt påklädda, till och med i hutongerna där alla förr gick ut och snackade med grannen i morgonrock på morgonen. Men jag tänkte: fight the power! Så jag åt så klart frulle varje dag i min neonturkosa velourdräkt (färgen är definitivt mer skrikig i verkligheten). Jag kände mig grymt modig.

lördag, mars 24, 2007

Hälsningar från sjuklandet

Oh, jag är så oattraktiv just nu. Sedan jag kom hem har jag legat utslagen i min säng, sett 16 avsnitt av OC (nej, jag skämtar inte. 16 avsnitt) och lyckats snyta mig igenom tre toarullar. Jag fattar inte varför jag alltid blir sjuk efter att ha vistats på ett flygplan. Är flygplan bakteriehärdar or what?

Tänkte i a f göra en snabb recension av hotellet jag bodde på: Zhongan.

Läge: Jag är lite tveksam om vad jag ska skriva. Det låg väldigt nära järnvägsstationen och tunnelbanan vilket var super, men området var rätt trist. Jag lurades av att vägen hette kuilichang hutong. Det var en hutong kvar. Resten var uppsmällda sovjethus. Nice. Jag ger det *** av *****.
Personal: Superniciga. Bra på engelska, trevliga och hjälpsamma. ****
Rummen: Mycket nöjd. Hemsk inredning men bra värme, sköna sängar och mysigt. Minus för att de endast hade CCTV. ***
Service: ****.
Övrigt: Mycket bra att deposit var 200 yuan (jag avskyr att lämna ifrån mig kortet på kinesiska hotell för deposit). Safetybox gratis.
Totalbetyg: ***

fredag, mars 23, 2007

I'm hooooooooome

Nu är jag hemma! har inte blivit nåt bloggande då internet inte funkade, men nu har jag massor att berätta!

Tänkte börja med en årets:

Årets:
Bästa park: Står mellan Ditan och Taoranting. Ditan för att altaret var ödsligt, tyst och coolt att se. Taoranting för all aktivitet.
Sevärdhet: Sommarpalatset. Jag och mamma gick uppför alla trapporna och det var så coolt, så coolt.
Shoppingställe: Xinjiekou, without a doubt. Jag har köpt så mycket snyggt.
Trend: Alla mobilsmycken. Jag blev kär.
Shopping: Mina grymt heta stövlar. Lovely.
Chock: Jäklar vad många ni är som läser (tydligen). Ni var MÅNGA som kom fram och jag hade aldrig kunnat tänka mig att så många använder min shoppingguide. KUL!
Restaurang: Så många. Favoriterna låg vid järnvägsstationen.

Ska lägga upp massor av bilder och berätta mer senare, men i dag har jag fullt upp med jobb. Kom hem och hade så löjligt många mejl. 1300 mejl. Dock var sisådär 1000 av dem spam, men ändå. Har än så länge tackat nej till Strix att hjälpa dem med ett program om Beijing (jag gör inte gratisuppdrag längre, inte en chans), jobbat undan allt jag missat under semestern och läst hatmejl (ha ha).

Jag förstår mig inte på hatmejlen jag får. De känns så... tama. De har ingen verklighetsförankring. Ofta innehåller de detta:
1. Något om att jag är fet. Jag är inte fet. Inte ens lite. Ska ni gå på mitt utseende borde ni skriva nåt om min hemska pubbehy eller mina fula fötter.
2. Att jag är avundsjuk på andra bloggare. Ärligt talat finns det nog ingen bloggare jag är avis på. Inte vad jag kan komma på i alla fall. Jag är avis på rätt få människor. Den enda jag kan komma på just nu att jag är avundsjuk på är Lauren Graham. Shit vad hon alltid ser classy ut.
3. Att jag är en nobody. Ja, om man definierar en nobody efter kändisskap är jag nog det. Men jag vill inte bli kändis. Jag vill inte jobba inom media. Jag trivs i resebranschen och vill stanna där.

Huh, nu ska jag ta en treo och försöka sova lite. Har feber och mår rätt kasst. Hörs snart igen!

söndag, mars 11, 2007

Nytt ställe!

Medan jag reser skriver jag ju dagbok på backpacking. Helt enkelt för att det är snabbare än blogger. Min dagbok finner ni här! Ni kan även prenumerera på den här.

fredag, mars 09, 2007

Hey, this is me!

Jag ska ju träffa en läsare i Beijing som ville se foto av mig. Jag postar ju aldrig foton av mig själv (1. Vad är poängen? 2. Jag är allt annat än photogenique). Men Gustav tog en i går när jag kom he från jobbet där mina ringar under ögonen magiskt nog inte tar över ansiktet. Bad hairday i o f s men det har jag alltid.


So hey folks, this is me. Säg hej om nis er mig nån gång.


Noooo

Kollega: Så du åker till Peking snart?
Jag: Japp, på måndag. Är sjukt nöjd, har läst att det är runt 10 grader nu!
Kollega: 10 grader?
Jag: ja?
Kollega: Det låter konstigt. Min dotter bor ju där och hon skickade bilder på snögubbar som barnen gjort. Verkar vara ganska kallt där ju....

NEEEEEEEJ

tisdag, mars 06, 2007

Dagens väder

The forecast for Beijing, China on Tuesday: sunny. Max Temp: -1°C (30°F), Min Temp: -7°C (19°F), Wind Direction: W, Wind Speed: 2mph, Visibility: moderate, Pressure: 1033mb, Humidity: 42%, Sunrise: 06:43HKT, Sunset: 18:09HKT

måndag, mars 05, 2007

Dagens väder (skit också...)

The forecast for Beijing, China on Monday: sunny. Max Temp: -3°C (26°F), Min Temp: -8°C (17°F), Wind Direction: NW, Wind Speed: 12mph, Visibility: good, Pressure: 1037mb, Humidity: 31%, Sunrise: 06:44HKT, Sunset: 18:08HKT


Faaaaan. Det ska ju bli varmt nu när jag ska åka, inte kyligare!

Nyhetsbrev från Kinaportalen

Kinaportalen är en suverän sida för dig som är intresserad av Kina (särskilt om du ska studera där).

I dagens nyhetsbrev fanns en riktigt bra del om att söka visum. jag är ouppfostrad och snor den:) Sorry, David, jag hoppas att du får lite besökare i utbyte!

Hur söker man visum till Kina?
Innan avfärd till Kina måste visumpapperen vara i ordning. Visumansökan kan göras på två platser i Sverige: på den kinesiska ambassaden i Stockholm och på konsulatet iGöteborg. Om du bor långt ifrån Stockholm eller Göteborg är det möjligt att skicka in en visum ansökan via post tillsammans med ditt pass. Innan du går till ambassaden för att söka visum, se till att du har ett pass med minst sex månaders ytterligare giltighet samt två blanka sidor i passet reserverade för visumet till Kina.

Det finns många slags visum för resors olika ändamål, för att få information omvilket visum som är bäst för dig, vänd dig till Kinesiska konsulatet eller Kinesiska ambassaden i Sverige. Turist visum eller L-visum är det mest utfärdade visumet till Kina och är till för dig som vill resa som turist i Kina. Detta visum kan utfärdas för att gälla upp till 90 dagar.

Viseringen tar normalt cirka en vecka. Men har du bråttom att få ditt visum är det möjligt att beställa express service mot en tillkommande kostnad. Om du planerar att resa runt det kinesiska nyåret så tänk på att det tar lång tid att få visumet färdigt.

Om du vill veta mer om visum till Kina och få uppdaterad information om priser, ansöknings processen med mera, rekommenderas ett besök till följande webbsidor:

Kinesiska konsulatet i Göteborg ( http://www.chinaconsulate.se/ )
Kinesiska ambassaden i Stockholm ( http://www.chinaembassy.se )
Kinesiska utrikesdepartementet (http://www.fmprc.gov.cn/eng/ljzg/3647/3648/t18417.htm )
Hong Kongs immigrationsmyndighet ( http://www.info.gov.hk/immd/ )

söndag, mars 04, 2007

I don't get it

Jag tycker att varannan blogg skrivs av nån tjej som dyrkar junkfood och kränger i sig skräp varje dag. I don't get it. Jag vet inte om jag är lättpåverkad men jag blir helknäpp av skräpmat. Åt två bitar tärta i dag och är helt skakig, ryckig och orolig i kroppen. Knäppt det där. Kanske för att jag vant kroppen vid att inte äta sånt. Och nej, handlar inte ett dugg om vikt. Är rädd om mina tänder och har dessutom diabetes i familjen. Är LIVRÄDD för att få diabetes. Fy fan, jag som inte klarar sprutor. Usch usch usch.

Ny kategori: Dagens väder

The forecast for Beijing, China on Sunday: sleet. Max Temp: 1°C (33°F), Min Temp: -3°C (26°F), Wind Direction: N, Wind Speed: 13mph, Visibility: moderate, Pressure: 1020mb, Humidity: 87%, Sunrise: 06:46HKT, Sunset: 18:07HKT

- BBC

lördag, mars 03, 2007

Hur gamla är ni och vad jobbar ni med?

Läste en annan blogg som ställt den frågan och nästan alla var tjejer 18-25 som pluggade alt. jobbade deltid. Jag undrar vad mina läsare gör. För att ni ska kunna svara kommer jag till och med tillåta anonyma kommentarer.

DVD:er

Jag gör en lista inför resan på vad jag ska handla. Några DVD-boxar får definitivt följa med mig hem. Listan än så länge är:

* Greys anatomy
* House
* Veronica Mars

Vad finns det fler för dvd-boxar som är värda att köpa?

Laddad

Åh, bara nio dagar kvar till avresa. Jag är så laddad. Har försökt komma på vad jag ska göra första dan. Hmm.. Nån längre utfärd kommer jag inte orka med, det får bli något kortare. Svårt, svårt svårt.

Funderar på en tempelrunda i södra Beijing eller möjligtvis en runda till Ritan, Dongyue Miao och min favorit DVD-affär. Det är så svårt när man har så mycket att välja mellan.

Vad tycker ni? Shopping, promenad eller sevärdheter första dan?

Fly Me

Läste ett riktigt bra och ingående inlägg om Fly me på http://flygresor.wordpress.com/

Läs det ni också

fredag, mars 02, 2007

Fly me

usch usch usch. Stackars kunder till Fly Me. Läste i DN om hur svårt det kommer att bli att få tillbaka sina pengar. Kan ju säga att det verkligen märktes på Travelstart att Fly me konkat i dag. Hur många kunder som helst ringde till oss och ville få hjälp. Svårt för oss då vi aldrig sålt biljetter från Flyme (ja, guess why. Vår ägare Stephan skrev redan för ett år sedan i sin blogg att Fly Me skulle konka inom ett år - och givetvis hade han rätt). Telefonköerna lär ha varit enorma och då är det förmodligen lätt att ringa till en resebyrå man vet alltid hjälper en. Och det är ju poängen med lågprisflyg. Billigare visst, men ofta väldigt osäkrare.

Jag är ibland lite skeptisk till lågprisflyg. Tycker inte att det är så särskilt mycket billigare, och med tanke på hur mycket osäkrare det är tycker jag sällan att det är värt det. Jag är i o f s tryggve-människa.

Edit: och det här är ju bara så illa. Och det här är ju så grym marknadsföring.

Kina är världens bästa resmål

Läste nyligen att Lonely Planet utsett Kina till 2007 års bästa resmål. Så himla kul att läsa det! Jag hoppas att fler vågar åka till Kina och uppleva det fantastiska landet.

Måste förresten berömma flera sidor. Både aftonbladet och svenska dagbladet börjar få riktigt justa resesidor med bra content. Förr kändes allt så himla köpt (Förutom en helsida får ni en artikel om ert resmål!). Kul att det börjar bli lite öppnare.

Nu kan vi ju hoppas att guideböcker tar samma steg och börjar tänka lite mer. Guideböcker hade kunnat vara så mycket roligare.