Falsk reklam

Rätt ofta brukar jag vara kritisk mot reklam. När jag ser en reklam på TV för en ny fantastisk antirynkkräm eller ett ännu effektivare tvättmedel tänker jag alltid att det säkert inte är hälften så bra i verkligheten.

Men med Beijing är det ju tvärtemot. Det är ju 100 gånger bättre än reklamerna.

När jag skriver på den här bloggen så känns det som om jag medvetet eller omdevetet gör reklam för Beijing. För mig fyller den här bloggen en funktion. Jag sparar fragment som sitter kvar i mitt minne, jag bearbetar tankar som jag sedan kan överföra till en artikel.

Kanske är anledningen att det inte finns särskilt bra resreklam. De flesta resreklamerna riktas mot kärnfamiljer som med ett leende badar varje dag vid havet på sin resa dit paraplydrinkarna och glasskorten har sin hemvist. Men jag då? Varför ingen reklam riktad mot mig, 23-årig studerande, utan barnambitioner som vill upptäcka världen? För trots allt är det ju vi barnlösa som har störst chans att ge oss iväg.

Ofta när man ser reklam för Beijing ser man muren eller kanske förbjudna staden. Och visst är de bilderna roliga i sisådär två minuter, men det som lockar är det vi inte stött på tidigare. det ska vara spännande, nytt och fräscht.

Allting vänder sig till förstagångsresenärer när det gäller resor till Beijing. Men vi som redan varit där, var finns de spännande annonserna och artiklarna? Till och med tidningarna förväntar sig att det ska vara första gången. Aldrig ngt djuplodande, aldrig något nytt.

Slut på filosofoferande och dags för sömn.