Fortsättning

Många tycker att det är lite underligt att jag fortsätter blogga om Beijing trots att jag inte är där, och inte är där särskilt ofta (jag åker bara dit ett par veckor om året) . Läste till och med att någon lagt en kommentar om det i en annan blogg så nu tänkte jag svara på det.

Kina och framför allt Beijing är en av mina hobbys. Har ni inte redan märkt det så är det så. Jag letar nyheter på internet varje dag, läser alla böcker jag kommer över och skriver nu till och med uppsats om Kina. Jag samlar på en sak: böcker om Kina. Jag har många.

Precis som modebloggare bloggar om märkeskläder de sällan kan köpa, bloggar jag om Beijing som jag ganska sällan kan besöka. Det är helt enkelt mitt största intresse och det är enormt roligt att skriva om. I mitt jobb skriver jag nyhetsbrev etc vilka jag inte kan styra över innehållsmässigt.
Min blogg skriver jag för att det är roligt. Så fort jag lärt mig något eller fått reda på något springer jag nästan till datorn och skriver det. Jag älskar min blogg. Jag har fantastiska läsare som ger mig ovärderliga tips och ibland känns det nästan som en liten community. För om jag säger Anders, Bengt Göran och Åse vet alla vem jag syftar på va?

Min blogg är knappast självgående och knappast enbart min blogg. Tack vare mina fantastiska läsare är den här bloggen alltid aktuell. Bengt Görans foto är till exempel mindre än en månad gamla.
Hade jag gjort allt själv hade jag förmodligen tröttnat för en månad sedan.

Så varför skriver jag då bloggen?
Jo, för att det är roligt att ha Beijing-kollektiv här i Sverige, ha ha. Jag hade planer på att starta något liknande redan förr-förra (eller var det förra?) året när jag var där men då fanns inte blogg (i min värld i a f). Nu finns bloggen and I love it.