In your face!

Just nu känner jag mig lite "haha, in your face".

För några år sedan gjorde jag en del skrivjobb åt en resbyrå. Allt var otroligt frilans och efterhand. Jag hörde av mig när jag varit någonstans och fick ett par tusenlappar för att skriva lite om platsen. Det var verkligen oerhört frilans som jag skriver ovan. Jag fick aldrig några pengar för resorna eller blev sponsrad på något vis när jag reste. Jag blev rätt less på det efter ett tag och ville ha fast jobb. "Nej, tyvärr, vi har inte tillräckligt med pengar" var alltid svepskälet. Samtidigt kunde man läsa i tidningen om hur snuskrik VD:n blivit och hur han ägde hus över hela världen. Nej, jag skämtar inte. Flera tidningar skrev om hur framgångsrik resbyrån var och hur mycket pengar de tjänat. Samtidigt alltid samma ständiga klagan "nej, tyvärr, Ulrika, vi har inga pengar. Du får nöja dig med vad du får".

Redan innan jag fick jobb på backpacking slutade jag skriva för dem. Jag skrev hellre ner samma saker på backpacking och fick mitt namn under och därmed cred även om det var gratis. På resbyrån gav jag upp all copyright, vilket var ett krav. Det stör jag mig på i dag. De kan ju sälja vidare det hur de vill. Därför är faktiskt en av punkterna i kontraktet jag skriver med mina skribenter att de innehar copyright, och att vi endast får publicera deras texter en gång.

När backpacking sedan köptes upp fick jag jobb direkt där som redaktör. Ingen anställningsintervju, inga referenser, inget cv. Nothing. VD:n som anställde mig hade redan kollat upp mig och visste redan allt om mig. Jaha, där ser man. Man är aldrig hemlig på internet.

Jag fick mejl i dag från mannen som anlitade mig på resbyrån. Där skrev han att han hört ett rykte om att jag fått jobb på ett annat företag och hoppades att det inte stämde. För nu hade de ju råd att anställa någon och då var jag ju först på önskelistan, så jag skulle skicka in krav på lön och så. Och givetvis skulle det här jobbet vara så mycket bättre och flexibelt.

ha ha, suckers. You don't know what you got 'til it's gone.