Få turister beger sig till stadsmuren. De flesta kör flyktigt förbi den med en taxi på väg någon annanstans. Stadsmuren revs under kulturrevolutionen och kan idag enbast återfinnas på ett par ställen. En del porter finns kvar, bland annat Qianmen och Dechengmen men själva muren står fallfärdig. Jag brukar besöka den lilla bit som finns kvar vid Järnvägsstationen. Det finns inte så mycket att göra, enbart ta en promenad. Men på något vis känns det viktigt för mig. Stadsmuren var länge en symbol för Beijing. Innanför fanns hutongområden, vackra kinesiska parker och tempel. Äldre kineser minns ännu muren och det är även de äldre kineserna man märker inte har ett gott öga till oss västerlänningar. Beijing kallades den vackraste staden i världen. Idag när jag kallar den samma sak får jag massvis av mejl som undrar hur jag tänker. Och visst har så mycket förändrats och fösvunnit. Alla gator inleddes med en port förr. Dessa finns sällan kvar. De vackra hutongområden var låga och upp skjöt vackra tempel. Idag syns inte några tempel, skyskraporna skymmer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar