mes

Jepp, you were right. Jag är en damn mes. Varför?

Jag började jobba för Luftgrop i januari. I och med att jag gick i skolan bestämde jag och bossen att jag skulle jobba hemma den här terminen, vilket jag gjort. Jag har dock haft kontakt med flera och lärt känna ett par. Och det är ett fantastiskt gäng som jobbar på kontoret. Jag har aldrig känt mig så välkommen, uppskattad och "viktig". Jag har haft elva jobb, alltid vikariat eller timanställning, och har alltid passat in och kommit in snabbt i gänget, men det här är ett riktigt, fast jobb. Något jag aldrig tidigare upplevt. Men jag har verkligen sett fram emot det, att få en normal vardag och lediga helger. De som jobbar på kontoret har verkligen varit fantastiska i sitt bemötande, jag har fått mejl från fem personer som skrivit "Hörde att du börjar jobba här på måndag. Vad roligt! Det ska bli riktigt kul att jobba med dig på riktigt!". Jag har aldrig varit med om något liknande och är verkligen rörd av den fina stämningen där.

Var kommer mesen in då?
Jo, trots att jag kan mitt jobb och trots att jag träffat flera av dem så är jag så nervös idag att jag inte ens kunnat äta frukost. Vaknade redan vid åtta och sedan dess har jag inte fått något gjort för att jag är så nervös. Jag har en stor klump i magen och tänker på allt som kan gå fel.

Jepp, jag är en mes.